Som den lilla kulan längst ut på grankvisten
Som den lilla kulan längst ut på grankvisten.
Så kände jag mig.
Allra längst ut.
Så nära kanten.
Stötte man till mig föll jag och gick i tusen bitar.
Men mamma och syster är bra på att klistra ihop mig vid det här laget.
Och de vet när det är lönlöst att försöka.
timmen innan
Åka eller inte åka, spika spika spika in i väääägen, na na na na na, vad har gjort mig så här speedad egentligen?!
Klockan är 37 minuter tills nitton år och jag är låååångt ifrån trött. När energin tar slut kommer jag somna som en sten men just nu känns det omöjligt. Hela veckan har varit full av knasiga saker, konstiga infall och massa påhitt.
Som att köpa åtta citroner utan att veta vad man ska ha dom till. Som att på förmiddagen få för sig att laga kvällsmat i förväg. Soppa dessutom. Vilken klok (18-årig) människa lagar soppa sex timmar i förväg? Jag håller på att bli knäpp! (Eller har jag kanske varit det hela tiden?) Oj nu fick jag lust att springa runt huset, måste hinna springa runt huset i bara trosor i 12 grader minus som 18-åring! Gah! Som sagt. Knäpp.
Klockan är 37 minuter tills nitton år och jag är låååångt ifrån trött. När energin tar slut kommer jag somna som en sten men just nu känns det omöjligt. Hela veckan har varit full av knasiga saker, konstiga infall och massa påhitt.
Som att köpa åtta citroner utan att veta vad man ska ha dom till. Som att på förmiddagen få för sig att laga kvällsmat i förväg. Soppa dessutom. Vilken klok (18-årig) människa lagar soppa sex timmar i förväg? Jag håller på att bli knäpp! (Eller har jag kanske varit det hela tiden?) Oj nu fick jag lust att springa runt huset, måste hinna springa runt huset i bara trosor i 12 grader minus som 18-åring! Gah! Som sagt. Knäpp.
Det har tagit timmar och tårar
Idag har jag flyttat berg.
Innan jag åkte tillbaka till England stängde jag in ena hälften av mitt liv i mitt rum.
Väska efter väska slängdes in på hög med allt som mitt liv hos pappa innebar.
Det har tagit timmar och tårar men nu har jag äntligen nått min säng.
Nu tänder jag ljusen runt mig och andas en stund.
Tänker på dig.
Jag tänker alltid på dig.
Jag föreställer mig ofta dig.
Sittandes på sängen brevid mig.
Nu skulle du digga till 80-tals-musiken på radion.
Med händerna knäppta i knät och lite lätt snuvig, det är ju kallt ute.
Du skulle säga att jag måste ta hand om vardagsrummet imorgon om jag ska ha folk hit på lördag.
Jag ska pappa.
Jag lovar.
Snart kurar jag ner med täcket tätt intill, som för att försöka värma bort all tomhet.
Du har lämnat massor av tomhet.
Men du fick inte bestämma.
Ingen av oss fick bestämma något alls.
Innan jag åkte tillbaka till England stängde jag in ena hälften av mitt liv i mitt rum.
Väska efter väska slängdes in på hög med allt som mitt liv hos pappa innebar.
Det har tagit timmar och tårar men nu har jag äntligen nått min säng.
Nu tänder jag ljusen runt mig och andas en stund.
Tänker på dig.
Jag tänker alltid på dig.
Jag föreställer mig ofta dig.
Sittandes på sängen brevid mig.
Nu skulle du digga till 80-tals-musiken på radion.
Med händerna knäppta i knät och lite lätt snuvig, det är ju kallt ute.
Du skulle säga att jag måste ta hand om vardagsrummet imorgon om jag ska ha folk hit på lördag.
Jag ska pappa.
Jag lovar.
Snart kurar jag ner med täcket tätt intill, som för att försöka värma bort all tomhet.
Du har lämnat massor av tomhet.
Men du fick inte bestämma.
Ingen av oss fick bestämma något alls.
Jag flätade all min kärlek runt om dig
Jag bar dig.
Jag slöt mina armar om dig.
Jag flätade all min kärlek runt om dig.
Så som du burit mig bar jag dig.
Dina sista steg på jorden var mina.
Och jag ska alltid minnas dom.
Du vägde tungt i mina armar.
Men jag kunde stått där och hållt dig i en evighet.
Att släppa taget om snöret och sakta sänka ner dig i jorden var det svåraste jag någonsin gjort.
På ett ögonblick var det över.
Jag slöt mina armar om dig.
Jag flätade all min kärlek runt om dig.
Så som du burit mig bar jag dig.
Dina sista steg på jorden var mina.
Och jag ska alltid minnas dom.
Du vägde tungt i mina armar.
Men jag kunde stått där och hållt dig i en evighet.
Att släppa taget om snöret och sakta sänka ner dig i jorden var det svåraste jag någonsin gjort.
På ett ögonblick var det över.
Ilska
Får man lov att vara arg? Får man lov att vara förbannad? Får man lov att brista åt alla håll tills man inte orkar brista mer. Och när man inte orkar mer, när man redan tappat orken totalt, får man lov att falla ihop och invänta någon som lyfter upp en?
Allt är okej.
Aldrig i mitt liv har de orden känts dummare.
Inget är okej.
Och för en gångs skull orkar jag inte intala alla att det är okej.
Kanske är det för att det är sent, att jag är trött och lost, men det är inte okej!
Jag vill skrika rakt ut att livet är orättvist.
Att inget är som det ska.
Jag vill puckla på någon tills jag inte orkar slåss mer.
åh Johanna vännen om jag var i sverige nu hade jag åkt hem till dig och skällt ut dig.
Du hade förstått.
Att ibland är man förbannad.
Så tårarna svider i ögonen.
Det är fem dagar kvar.
Sen tyngs hjärtat ännu ett steg längre ner.
En till sten i magen.
Allt är okej.
Aldrig i mitt liv har de orden känts dummare.
Inget är okej.
Och för en gångs skull orkar jag inte intala alla att det är okej.
Kanske är det för att det är sent, att jag är trött och lost, men det är inte okej!
Jag vill skrika rakt ut att livet är orättvist.
Att inget är som det ska.
Jag vill puckla på någon tills jag inte orkar slåss mer.
åh Johanna vännen om jag var i sverige nu hade jag åkt hem till dig och skällt ut dig.
Du hade förstått.
Att ibland är man förbannad.
Så tårarna svider i ögonen.
Det är fem dagar kvar.
Sen tyngs hjärtat ännu ett steg längre ner.
En till sten i magen.
