solvang

Det här med att jobba under press brukade vara min grej. Att ha ett bestämt antal timmar tills allt skulle vara färdigt och inlämnat. Vet inte när, men på nåt sätt har jag lyckats bli sämre på det. Sitter här med biologin som ska in och jobbar som en dåre. Men vem vet, kanske blir det ett mästerverk.. njaaa.... Man kan ju alltid hoppas att geniet i mig kommer tillbaka, eller att den där omtalade snilleblixten kommer   :)

"I stormens öga, I sanningens ögonblick.
Håll mig hårt eller släpp mig helt. "

Igår var en hektisk dag, minst sagt! Dagen började på samma sätt som de gör varje vår, väckt av fåglarna i gryningen. Och även om detta låter onekligen romantiskt är det bland det mest irriterande man kan vakna av. Mina sovmorgonar är förstörda det kommande halvåret. Vid fem drog alltså deras dagliga repertoar igång. Och som följd av mina tunna väggar hade jag förberett mig med ett par hörproppar i ett desperat försök att få sova till åtta som planerat. Men självklart hade dessa proppar försvunnit under natten. Och jag vet inte varför men plötsligt hör jag Erikas röst som säger "vad kan gå fel denna underbara dag?". Suck, lika bra att gå upp.

Vid åtta, min tidigare planerade väckningstid, åkte vi in till Gislaved. Jag skrämmde livet ur Karin när jag kom till jobbet på morgonen och det var väl ungefär här det spårade ut. Jag och Tommy jobbade igår och hur vi än gjorde verkade allt bli fel. Det började med att vi inte kunde öppna på morgonen för vi hade ingen nyckel och därimellan tills vi stängde blev det mesta fel. Trots allt klarade vi av att ha rätt kul, och jag kan inte säga att jag ångrade att jag sagt att jag skulle jobba. Det var skönt att ha fullt upp. Det blev däremot grymt stressigt när jag skulle stänga. Två timmar tog det nästan och även här en massa krångel med nycklar och mammor som väntade. Jag hann dock både slänga en påse vaniljbullar på John och baka 1 paj, 2 formar kärleksmums och tre plåtar muffins. Man måste ju ha nåt att göra. Nio timmar efter min ankomst till kära Cofféa kunde jag äntligen sätta mig ner. Har ni någonsin stått upp i nio timmar förstår ni lyckan i att vila benen. Däckade nästan i bilen. Hemma var det fullt hus hela natten, allt folk kom och åt hos oss. Måste säga att jag och Tina var grymt bra på Bengtzings töntiga dans på körslaget. Nåt ska man ju ha bra inlärningsförmåga till ;) Det var skönt att äntligen pusta ut och bara ha kul. Dagen gick så fort att jag inte hann att tänka efter. Tror att det var bra.
Så idag ligger jag här i min lusekofta och funderar på det mesta mellan himmel och jord, men det får jag berätta om en annan dag för nu hörde jag att vi ska kolla på film. Ha en fin dag!

Åh lycka för denna sommaren! Beställde biljetter till Winnerbäck nu, och gissa vem som ska va med där? Den älskade Emil Jensen! :D Och ingen mindre än Maia Hirasawa, en av alla mina nya favoriter. Snacka om helt okej bonuspaket! Jo det ska nog lyckas bli en helt okej sommar-kväll. Det börjar utskilja sig vilka som ska med nu också, vilket gör det lite lättare att drömma lite om det. Idag längtar jag mer än någonsin. Ja det blev väl ett helt onödigt inlägg, men jag har fått klagomål på att dom var för få. Hoppas det duger för fröken ^^
Tjoflöjt!

Idag tänkte jag ta och berätta om min syster. Den här lilla flickan heter Ellen och är en himla kul liten filur. Idag när vi satt och skulle äta kvällsmat pratade vi om makrill och om marmelad, vilket råkade vara våra pålägg för tillfället.
Jag skojade med henne om att hon skulle ta lite makrill på sin marmelad-macka för att hon sa att hon var sugen på makrill. Och utan tvekan lägger hon fisken på mackan med apelsin-marmelad på och tar sig en tugga. Och tro det eller ej, men detta visar sig vara gott! Jag trodde inte mina ögon när hon inte gjorde en min vid smaken av denna ny-uppfunna macka, så självklart var jag tvungen att testa själv. Och jo, visst var det inte alls så äckligt som tanken av det.
Den tiden ska jag återfå har jag bestämt mig för. Den där tiden då man testade allt för inget skäl alls. Vi missar en hel del i våra liv genom att vara rädda. Genom att vara försiktiga. Testar man aldrig så vet man aldrig vad man missat. Så mitt "konkreta råd" idag som Robert skulle säga är att våga mer. Smaken av apelsinmarmelad med makrill är något du aldrig kan förstå om du aldrig testat.

Så var den helgen över. Tycker alltid att det går fort. För fort. Men måste säga att man hinner med en hel del på två och en halv dag. Trots att tiden flyger förbi. I fredags var jag hos Andreas. Fick se lammen och så det ska låta^^ Och till skillnad från mig som har en hund som är stor men tror att han är liten, har Andreas en liten hund som tror att den är stor. Antar att vår självbild är rätt skev ibland. Lördagen spenderade jag mestandels på Cofféa. Och hjälp vad folk det kom! Jag förstår verkligen att svenskar är dom som köar mest i världen, för tro ni inte att ALLA ska komma samtidigt?! Jag och Ivar hade i alla fall fullt upp hela dan. Vi börjar bli ett rätt väloljat team, annars hade vi aldrig klarat oss på en dag som i lördags!

På kvällen var det stor-mys i Vika. Walle fyllde år så vi använde det till ursäkt för att mysa till det lite extra. Det blev familje-kamp i vem som skulle vinna körslaget, men tyvär är det fortfarande oavgjort för alla klarade sig. Fortsättning följer.. Jag trivs nåt så grymt här. I älskade Vika. Känns helt konstigt att tänka på att jag för två och ett halvt år sedan inte ens visste om att det här stället fanns. Och nu känns det som om jag alltid hört hemma här. Mellan Astrid och Tina. Med Vika-barn och fyrhjulingar. Med damm-dopp på sommaren och pulka-dagar på vintern. Som barn har jag flyttat fler gånger än jag faktiskt kan räkna. Men det har aldrig känts som det gör nu. Som om det är här vi ska stanna. Visst kommer jag flytta om bara nåt år. Men jag vet att Vika kommer alltid att vara stället jag kan komma tillbaka till och kalla hemma. Och det känns rätt skönt måste jag säga :)

Igår kom de efterlängtade värdecheckarna till stan! Jag är lika glad som första dan. Nu ska jag och pojkarna börja leta på riktigt. Säg till om ni har nåt bra förslag på nåt resemål (krav= det ska vara varmt!) Och man får lov att grattulera Oskar och Tobbe som tillsammans med de andra fotbolls-killarna som idag vann sm i gymnasiefotboll! Välkommna i klubben som bäst i Sverige ^^

Just nu är det första perioden på flera år som jag inte skriver dagbok. Jag har tillfälligt ersatt det med att skriva brev till en främling som jag har beroende att prata med. Och jag tror att det hjälper, nu när inget annat verkar göra det. Jag måste ju göra något åt saken. Så nu samlas breven på hög i mitt rum och jag vet att dom aldrig kommer komma längre än så. Jag var så rädd igår. Trodde aldrig att man skulle kunna se fysiska bevis på oro. Men visst går det. Kroppen fungerar inte som den ska och det skrämmer mig, vilket inte gör saken bättre för fem öre. Visste inte att det var så illa.

Vi pratade sommar och framtid idag vid maten. Och det slog mig att jag faktiskt har en plan. En rätt ny plan, för mycket som jag tidigare planerat kommer inte ske. Jag har fått hitta på en ny plan för att kompensera förlusten av den andra. Och jag tror att den är rätt bra faktiskt!

Josses plan:
Ta studenten (självklart)
Ha ett sista sommarlov (har hört att det var rätt härligt att göra så efter studenten)
Jobba hemma i några månader
Jobba som reseledare en säsong (spanskan FÅR inte försvinna!)
Flytta till en större stad och söka in på arkitekt-utbildning

Sen om det blir som jag tänkt mig får vi se, troligtvis inte. Men det gör ingenting. För jag är rätt nöjd med min nya tillfälliga plan. Även om den kanske inte kompenserar fullt ut för den förra så kanske denna framtiden passar mig bättre. Det är bara att vänta och se, för just nu finns det bara möjligheter.

Detta är nu tredje försöket till ett nytt inlägg, och med tanke på vad klockan är så lär inte detta heller bli nåt bra försök. I min värld händer det en del hela tiden, och de senaste dagarna har jag haft alldeles för mycket att tänka på för att kunna reda ut tankarna på något vettigt sätt. Det här ska nu vara ett försök.
Jag har mist en vän. Men det är ingen nyhet för de flesta. Och att sörja en vän är något väldigt svårt. Det finns minnen som alltid kommer finnas runt omkring mig, saker som alltid kommer påminna mig om dig, älskade dig. Men tiden då du och jag kallade varandra bästa vänner är över. Du var någon som fått veta allt om mig, och jag är någon som fått veta allt om dig. Och jag är så ärad (fast det ordet låter rätt töntigt) att jag fick komma så nära. Men allting har sitt slut älskade vän, och här är vårt. Tiden har sitt sätt att förändras där den går. Och i mitt liv finns det ingen plats för fler förstörda nätter och oroliga dagar. Det finns ingen mer ork kvar i kroppen för att ta fler brev, låtar, sms och texter som får mig ur balans. Jag längtar så efter stadig mark igen. Och du betyder inte stadig mark längre. Efter allt som har hänt, älskade vän, är du inte den personen längre. Min tro på dig står kvar, men jag själv måste gå. För min egen skull. För balansens skull. För allt utom kärleks skull.

Nu är jag verkligen redo för sommar. För känslan av frihet när man känner gräset under fotsulorna. Jag är redo för bortslagna tånaglar efter fotboll med killarna. Jag är redo för pinsamma studenten-kort där jag ser ut att ha samma färg som nasse. Jag är redo för iskalla bad i havet. Jag är redo för sommar-barn i Vika.  Älskade Vika. Älskade sommar. Älskade sand mellan tårna. Älskade Twister! Det är iskall randig kärlek..
Ja, ni kan nog förstå vad jag drömmer om dessa dagar. Sommar-kläder ligger i garderoben och lockar med bara ben och fria axlar. Bara känslan av att kunna gå till skolan utan jacka får magen att pirra av längtan. Sol är något jag värderar högt. Att känna hur värmen tinar mina kalla händer. Och i eftermiddags slogs jag av en helt grymt härlig tanke när jag beställde kläder på HM. För det stod nämligen att två plagg inte skulle komma förens i slutet på juni. Första tanken va "Nej då är det inte lönt". Men sen slog det mig att min sommar slutar inte när sommarlovet slutar denna gången. För i höst drar jag och pojkarna ut på semester till varmare bredder. Och nästa vår bär det av både till Kuba och Spanien. Så det var nog ändå lönt att vänta på de där två sommar-plaggen. För sommarn varar ett år för mig denna gången. Och lyckligare för det kan jag nog inte vara.
Så sommaren, jag är redo att vänta på dig.

Kom - Lars Winnerbäck

Idag har varit en fredag. Japp, denna tisdag har helt igenom kännts som en härlig fredag. Vi hade helt enkelt kul idag, labben var konstigt nog en höjdpunkt. Om man nu inte räknar att bli intervjuad av Värnamo Nyheter. Sånt händer ju faktiskt inte varje dag! Skälet till att jag, Andreas, Anton och Viktor har blivit veckans nyhet i de lokala tidningarna och på lokal-radion är att vi faktiskt är bäst i Sverige. På miljö. Fredagen vecka 11 var vi med i TCO´s nutidsorientering. Och visst kände vi väl att det hade gått bra när vi gick därifrån. Men inte kunde vi ana att vi faktiskt hade presterat så bra att vi vann över 12 000 andra elever i vårt avlånga land. Men några dagar senare ringde dom från Stockholm och berättade att vi vunnit. Grattis till 8000 kronor var! Så nu lever man ju helt klart lite på att kunna kalla sig "bäst i Sverige". På miljö. Till hösten drar vi fyra på äventyr för våra vinst-pengar. Vart det bär av är ännu lite oklart. Men det ska vara långt bort, länge och varmt!




Hit Me With Your Best Shot - Pat Benatar