solvang

Här sitter en Josefine som antagligen borde ha packat klart.
En Josefine som är lagom trött efter gårdagens alldeles perfekta sista kväll med vännerna.
En Josefine som gång på gång inser att hon har så otroligt fina människor i sitt liv.
Jag känner så galet mycket kärlek för alla er att det ibland är svårt att veta vart man ska ta vägen.
Att stå på benen hela tiden är svårt, men ni har plåstrat om så många sår bara genom att vara de ni är.
Imorgon sätter jag och johanna oss på flyget mot nya äventyr.
Jag ska se till att samla berättelser till er.