solvang

Grillkvällen igår blev lyckad. Fast själva grillningen var väl inte det som gjorde kvällen lyckad.. ; ) Vi hoppade studsmatta, sodastreamade femton flaskor läsk, lärde oss vad en undersköterska var (hjälp va kul det var!) och skruvade bort Johans däck för skojs skull ^^ En helt perfekt kväll helt enkelt! Haha
 
Idag är ännu en helg förbi och kollar man i kalenderna kan man se att nu är det sex ynka helger kvar tills vi lämnar allt detta bakom oss. Vart tar tiden vägen? För bara en kort sekund sen stod vi i parken och såg varandra för första gången. För bara ett ögonblick sen satt vi på klipporna i fiskebäckskil och såg solen gå ner över fjorden. Och för bara ett dygn sen sprang vi runt och eldade korvar. Och faktum är att sex veckor framåt springer vi runt i vita kläder.  Vart tar tiden vägen?

Tänk er:

Jag vaknar till av att solskenet lyser in från rutan. Jag sätter mig upp och sträcker på kroppen som börjat värka av den obekväma stolen. Jag vänder mig mot fönstret och tittar ut. Synen får hela kroppen att pirra. Där är det. Landet jag väntat på. Det känns otroligt efter den oändligt långa flygresan att det faktiskt ligger ett par tusen meter under mig. Landet Down Under som det kallas. Och det är nästan att jag, om jag tittar riktigt noga, kan se äventyren som väntar på mig, precis som jag har väntat på dom. När hjulen landar på marken och värmen slår mot mig när jag för andra gången i mitt liv sätter fötterna på en ny kontinent blir allting med ens verkligt. Nu är jag här.

JAG HAR TAGIT KÖRKORT!! Det är helt knasigt att jag idag har kört 21 mil, vilket seriöst måste vara ett rekord för första dan, helt fucking lagligt! Det är smått otroligt och helt underbart att det äntligen fick bli min tur. Vid nio-tiden i morse tog jag mina första steg som körkorts-innehavare och med Nea i bilen drog vi iväg på äventyr. I silver-pilen åkte vi till Ellinor för att äta frukost. Efter en runda till Magnus Bagaren blev det fika och baguetter i Fållinge, MUMS! Därefter var planen Anton, men pojken var påväg på annat så det var ju smärre omöjligt. Istället fick stopp nummer tre bli stopp nummer två: Johan. I Johans lilla stuga satt Olsson och Johan och arbetade med hemsidan (www.varnamodumheter.se). Vi fick melon och en lektion i hur man gör webbsidor och hur IQ fungerar. När vi lämnat de två åkte vi till Morgonsjön för ett dopp i det blå, sviiinkallt men inget mot hemma hos Stina i söndags. Helt plötsligt var klockan två och vi kom på att jag hade stämt träff med Lasse för att lämna pengar. Slutsatsen blev att vi inte hann hem och byta om utan vi stampade glatt in hos Lasse i handdukar och jackor, riktigt finfint! Haha När Nea dragit sig hem till sitt igen körde jag för (åtminstone) första gången i mitt liv själv. Färden bar av till Andreas. Där fick jag se de två vackra badtunnor som han och Johan byggt i ett par månader nu, fint jobbat pojkar! Från Andreas åkte jag till Fia för att överraska damen med stort D. Lyckades lite halvt, men hon var grymt impad av min körning. Sista färden för dan var till Stina Samuelsson i Danhult. Allra bästa Stina hade bakat äppelpaj till mig och vi hittade en strand i skogen där vi stannade till och åt den.
Jag vill tacka alla härliga människor som gjort min dag så grymt bra! Ni är guld värda varenda en av er.