Dag 1
Hej hej allihopa! Nu är jag tillbaka i skolan och vardagen igen. Drömmer mig tillbaka lite hela tiden, men det är inte så farligt att vara hemma igen ändå. För för första gången i världshistorien har jag inga prov på säkert tre veckor! Helt OTROLIGT! Haha skönt att kunna vila ut på eftermiddagarna istället för att behöva plugga som en blådåre.
Första dan i Gambia:
Vi vaknar upp klockan tre på natten i vad som känns som en bastu. Vi lämnade värmefläkten på i stugan, big misstake.. Pigga och glada begav vi oss till Svågertorp och tog oss därifrån med tåg över till Kastrup. Där checkade en Josefine Solvang, en Anton Halldin och en Wallentin Holmgren (!!!) in. Haha Vi flög precis i tid för att se soluppgången över Danmark, himlen har nog aldrig sett så röd ut! Ett par timmar senare passerade vi Alperna, det var också något grymt häftigt att se uppifrån.
Vid mellanlandningen i Las Palmas kände vi att vi kommit till värmen, hela 25 grader i luften! Vi hade inte en aning om vad som väntade oss i Banjul.. två och en halv timme senare steg vi ur flygplanet i Banjul och det var först då man förstod var riktig hetta är. Runtom planet fanns det minst femtio gambianer som mest såg ut att prata om vädret och bjuda på kex än att arbeta på en flygplats, men trevliga var dom allt! Vi skjutsades in till terminalen på den minsta flygplats jag någonsin sett. Där fick vi gå igenom en passkontroll och jag fick min första stämpel någonsin i passet! =D
Bussen till hotellet var inget annat än komisk. Dörrarna stängdes inte helt och det skevade lite här och var, något som skulle bli ett återkommande tema i Gambia. Allt medans vi svettades floder på färden genom Gambia fick vi se mycket av det som vi inte hade kunnat föreställa oss innnan vi åkte. Allt man hade innan vi kom dit var ju föreställningar om hur det kanske skulle kunna se ut, egentligen hade vi inte nån aning. Och jag måste erkänna att när vi guppade fram på vägarna och lämnade av andra resenärer på bakgårdar som tydligen var hotellentréer så började jag undra va fasen vi hade hamnat egentligen.
Väl framme vid vårt hotell var vi matta av värmen och lättade över att få komma ut ur bussen. Vi satte oss utanför entréen för att vänta på nästa buss som hade våra väskor. När vi sitter där börjar vi prata med ett svenskt par i sextioårsåldern som flyttat ner till Gambia i våras. Ros-Marie och Bjaerne hade en hel del att prata om och hux flux var vi inbjudna hem till dom på middag. Så drygt fem timmar efter att vi anlänt till Gambia sitter jag och Anton i en skruttig taxi och Andreas i en annan på väg hem till dessa två. Tanken flög nog faktiskt i huvet att vi var korkade som lät Andreas åka själv i den andra taxin det första vi gjorde, så mycekt som alla där hemma tjatat om att vi inte skulle gå nånstans ensamma.
Hur som helst spenderades kvällen med att lyssna på oändligt många historier om Sahara-äventyr och hemmabyggda bussar. En hel del "JÄÄÄÄÄVLAR ANAMA!" blev det också ^^ Haha.. När vi sedan skulle tillbaka till hotellet fick vi åka med J.J The Best, världens glidar-gubbe! Han var finklädd från topp till tå och körde runt i en bil som var ett under att den höll ihop hela vägen hem. Senare i veckan såg vi honom putta igång den x antal gånger xD Den kvällen somnade vi utmattade av allt som hänt under dagen. Jag hade svårt att tro på vad jag själv hade varit med om på de få timmar vi varit i landet!
Nu hade jag inte fler bilder från första dagen, får dom förhoppningsvis imorgon! Men nu har ni iaf fått se lite mer. Fortsättning följer, nästa gång blir det om dag två! ^^
I Will Survive - Cher
Första dan i Gambia:
Vi vaknar upp klockan tre på natten i vad som känns som en bastu. Vi lämnade värmefläkten på i stugan, big misstake.. Pigga och glada begav vi oss till Svågertorp och tog oss därifrån med tåg över till Kastrup. Där checkade en Josefine Solvang, en Anton Halldin och en Wallentin Holmgren (!!!) in. Haha Vi flög precis i tid för att se soluppgången över Danmark, himlen har nog aldrig sett så röd ut! Ett par timmar senare passerade vi Alperna, det var också något grymt häftigt att se uppifrån.
Vid mellanlandningen i Las Palmas kände vi att vi kommit till värmen, hela 25 grader i luften! Vi hade inte en aning om vad som väntade oss i Banjul.. två och en halv timme senare steg vi ur flygplanet i Banjul och det var först då man förstod var riktig hetta är. Runtom planet fanns det minst femtio gambianer som mest såg ut att prata om vädret och bjuda på kex än att arbeta på en flygplats, men trevliga var dom allt! Vi skjutsades in till terminalen på den minsta flygplats jag någonsin sett. Där fick vi gå igenom en passkontroll och jag fick min första stämpel någonsin i passet! =D
Bussen till hotellet var inget annat än komisk. Dörrarna stängdes inte helt och det skevade lite här och var, något som skulle bli ett återkommande tema i Gambia. Allt medans vi svettades floder på färden genom Gambia fick vi se mycket av det som vi inte hade kunnat föreställa oss innnan vi åkte. Allt man hade innan vi kom dit var ju föreställningar om hur det kanske skulle kunna se ut, egentligen hade vi inte nån aning. Och jag måste erkänna att när vi guppade fram på vägarna och lämnade av andra resenärer på bakgårdar som tydligen var hotellentréer så började jag undra va fasen vi hade hamnat egentligen.
Väl framme vid vårt hotell var vi matta av värmen och lättade över att få komma ut ur bussen. Vi satte oss utanför entréen för att vänta på nästa buss som hade våra väskor. När vi sitter där börjar vi prata med ett svenskt par i sextioårsåldern som flyttat ner till Gambia i våras. Ros-Marie och Bjaerne hade en hel del att prata om och hux flux var vi inbjudna hem till dom på middag. Så drygt fem timmar efter att vi anlänt till Gambia sitter jag och Anton i en skruttig taxi och Andreas i en annan på väg hem till dessa två. Tanken flög nog faktiskt i huvet att vi var korkade som lät Andreas åka själv i den andra taxin det första vi gjorde, så mycekt som alla där hemma tjatat om att vi inte skulle gå nånstans ensamma.
Hur som helst spenderades kvällen med att lyssna på oändligt många historier om Sahara-äventyr och hemmabyggda bussar. En hel del "JÄÄÄÄÄVLAR ANAMA!" blev det också ^^ Haha.. När vi sedan skulle tillbaka till hotellet fick vi åka med J.J The Best, världens glidar-gubbe! Han var finklädd från topp till tå och körde runt i en bil som var ett under att den höll ihop hela vägen hem. Senare i veckan såg vi honom putta igång den x antal gånger xD Den kvällen somnade vi utmattade av allt som hänt under dagen. Jag hade svårt att tro på vad jag själv hade varit med om på de få timmar vi varit i landet!
Nu hade jag inte fler bilder från första dagen, får dom förhoppningsvis imorgon! Men nu har ni iaf fått se lite mer. Fortsättning följer, nästa gång blir det om dag två! ^^
I Will Survive - Cher
Kommentarer
Postat av: Joel
Jag väntar spänt på forts.. :) !
Trackback